México!

Första stoppet på resan: Ön Cozumel, Mexico!

Väldigt mexikansk-liknande byggnader. 

Behövde dock åka till fastlandet - i en sån här!

När vi väl kom fram så såg vi fler fina hus!

Sen åkte vi buss mot den yngsta maya-platsen i Mexico, Tolúm.

Sen gick vi en liten promenad...med väldigt tät skog brevid.

Nu började vi dock närma oss.

Ingång till maya-staden. Muren skiljde de som bodde i staden,
och de som bodde utanför..

Första ruinerna av en utdöd stad.

Fast än verkar den bebodd... 

Gammalt bostadshus.

Ingång med trappa.

Gravlämning.

Tolúm är den enda maya-staden som ligger vid kusten. 

Tolúms stora tempel.

Märker ni att huset är lite snett? Det är meningen,
enligt guiden så är det för att man ska se vägen genom
korallrevet.

Ett hål, där solen lyser igenom vid vårdagsjämning, finns ett
likadant hål på andra sidan för höstdagjämningen.

Ett litet tempel där idioter hade gått in och spelat luffarschack
på väggen.

Jag - Mexico-Style!

B - Mexico-Style!

Trots alla gamla ruiner, var det den här kisen som fångade
mest uppmärksamhet. Han satt kvar där hela tiden vi var där
trots att massor med folk samlades.

Gick o bada i maya-staden!

Avstängd strand på grund av orkaner.

På väg tillbaka mot båten!

Jag och fartyget, Dags att åka mot Belize!

Kopierad text om Mayaindianernas historia: http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/ursprungsfolk-och-minoriteter/mayaindianernas-historia#

Mayaindianernas historia

Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska indiankulturerna. Mayaindianerna bestod av olika indianfolk som delvis hade en gemensam kultur.

Mayariket utgjordes av många olika stadsstater i nuvarande Mexico, Guatemala, Honduras, Belizeoch El Salvador. Stadsstaterna påminde om dem som fanns i antikens Grekland. Mayariket täckte ett geografiskt område som till ytan var något större än dagens Italien.

Mayaindianerna byggde många städer

Många av mayastäderna är fortfarande tillräckligt bevarade för att vara mycket intressanta. I mitten av staden låg de viktigaste templen vid ett stort öppet torg. Det var vid dessa byggnader som man utförde viktiga religiösa ceremonier. I närheten låg bostäder för präster samt adelsmän. Längre bort fanns de hus som tillhörde de rika. I stadens utkanter bodde bönderna. Mayafolket levde främst på jordbuk där grödor som majs och bönor utgjorde basföda.

Mayastäderna byggdes alltid vid naturliga vattenhål, vilket var nödvändigt för att överleva i det varma klimatet.

Bild: Sémhur

Mayariket

En avancerad högkultur

Mayaindianerna var det enda folket i Amerika som hade ett skriftspråk innan européerna kom. Deras skriftspråk var en blandning av hieroglyfer och abstrakta bilder. Språket var så avancerat att forskarna ännu inte helt har lyckats tyda skrifterna.

I mayariket användes ett räknesystem som byggde på siffran 20 – d.v.s. antalet fingrar och tår hos en människa. De hade dessutom ett tecken för siffran noll, ungefär tusen år innan européerna hade det.

Prästerna i mayariket var framstående matematiker och astronomer. Mayaindianerna byggde observatorier där prästerna studerade himlen med blotta ögat. Ett bevis på mayakulturens otroliga astronomiska färdigheter var att de mätte upp planeten Venus omloppstid runt solen med ett fel så litet som ett dygn på 6000 år. Mayaastronomerna kunde också förutsäga solförmörkelser flera sekel fram i tiden.

Mayakulturens religion

Mayakulturens astronomi var sammanlänkad med deras religion där himlakropparna betraktades som gudar som influerade människornas liv.

Mayafolket hade likartade symboler och ceremonier som aztekerna senare använde. De utförde också likartade människooffer för att få gudarnas välvilja. Det fanns främst två olika typer av människooffer - blodsoffer, där blod tappades från en speciell kroppsdel, eller människooffer där en människas liv offrades till gudarna.

Vid blodsoffer stack prästerna sig i tungan, örsnibben eller penisen för att gudarna skulle få några droppar människoblod.

Bild: Ben Earwicker

Människooffer utfördes oftast genom att prästen skar ut hjärtat på offret. De vanligaste offren var krigsfångar, men även andra män, kvinnor och barn offrades för att tillfredsställa gudarnas blodstörst.

Det går också att finna likheter i aztekernas och mayafolkets skapelsemyter. De trodde t.ex. båda på att flera världar hade existerat före den nuvarande. Flera av deras största gudar hade dessutom liknande egenskaper och tillbads av ungefär samma orsaker.

Mayarikets nedgång började på 800-talet e.Kr

Under 800-talet och 900-talet slutade det ena samhället efter det andra att fungera inom mayariket. Invånarna försvann från sina hem. Städerna övergavs nästan helt. Palats och tempel förföll och den omkringliggande djungeln kunde snart ta ruinerna i besittning.

Forskarna är inte helt säkra på de direkta orsakerna till den plötsliga nedgången. Flera förklaringsmodeller existerar sida vid sida. Bland annat anses olika naturkatastrofer ha haft inverkan och fått befolkningen att överge en del av sina städer. Under hela 800-talet föll det dessutom mindre regn än vanligt i Centralamerika och torkan orsakade hungersnöd och död. Andra tänkbara förklaringar - som t.ex. kan ha varit en följd av dessa minskade naturresurser - är interna stridigheter och uppror.

Hur det än var med orsakerna till mayakulturens plötsliga nedgång, så var många städer helt övergivna i slutet av 900-talet.

Mayarikets undergång

Mayakulturen fortlevde dock på sina ställen i ytterligare flera hundra år. Men när spanjorerna kom i början av 1500-talet kunde de erövra det kvarvarande mayariket ganska lätt. Mayariket var vid den här tidpunkten kraftigt försvagat till följd av inbördeskrig. Indianernas enkla vapen var dessutom ingen match för conquistadorernas krutvapen.

Européernas ankomst utgjorde det definitiva slutet för det uråldriga mayariket. Spanjorerna satte snabbt och systematiskt igång med att utvinna landets värdefulla naturtillgångar. Och indianfolkens kultur och liv slogs i spillror av tvångskristnande, slaveri och dödliga epidemier. Värst var alla de nya smittsamma sjukdomarna som de vita förde med sig från Europa till Central- och Sydamerika. Den amerikanska befolkningen som hade levt helt avskild från resten av världen i mer än tio tusen år hade inte kunnat utveckla ett fungerande imunförsvar mot många av "den gamla världens" sjukdomar. Indianerna dog därför i miljoner och höll nästintill på att bli utrotade.

Idag finns flera miljoner ättlingar till mayaindianerna kvar i Centralamerika. De flesta finner man på Yucatánhalvön i Guatemala.

Visste du att:

• Mayaindianerna hade ett märkligt skönhetsideal. Man ansåg att det var vackert att ha ett spetsigt huvud. För att uppnå detta bands de nyföddas huvuden hårt för att huvudformen skulle ändras. Att vara skelögd ansågs också vara mycket fint. För att uppnå skelögdhet hängde man en vaxkula i pannluggen mellan ögonen.

• Mayaindianerna var de enda indianer i Amerika som kände till hjulet innan de spanska erövrarna kom. Det besynnerliga var att de tillverkade hjul till sina barns leksaker, men de tillverkade aldrig ett fordon på hjul.

• Mayarikets tempel var enorma för att tydligt markera skillnaden mellan gudarna och deras tjänare. Det största templet var 180 meter långt, 154 meter brett och 27 meter högt. För att kunna bygga templet var man tvungen att släpa 900 000 ton sten och annat byggnadsmaterial genom skogen.

• Både aztekerna och mayaindianerna ägnade sig åt ett rituellt bollspel som påminde om fotboll. Den hårda gummibollen fick bara stötas till med höften, knäet eller armbågen. Spelarna bar skyddsutrustning för att de inte skulle skadas av den hårda bollen. De bästa spelarna betraktades nästan som gudar och segerbonusen var hög.
  
  Om en spelare lyckades göra mål, fick han rusa in bland åskådarna och stjäla åt sig kläder och smycken. För förlorarna kunde det gå illa. Ibland blev de halshuggna och deras huvuden placerades på en särskild plattform.